La Caruna ♥, där nästan alla långfärdsseglare hamnar någon gång, och som alla verkar gilla. Och tänk, det gör vi också 🙂

Trots världens godaste musslor och baguetter, och franska viner som är mina favoriter, så får Frankrike ursäkta, men Spanien har något mer enligt mig. Så lättsamma människor, så mycket glädje och skratt, och man rycks så lätt med i deras avstressade tempo. Det tog två dagar, sen stod även vi och lagade middag vid kl. 10 på kvällen, och helt naturligt utgår vi ifrån att ingen butik är öppen mellan 13 – 16.

Vi hamnade i Marina Real som ligger precis nedanför city med alla gågator, restauranger och tapasställen. Perfekt läge och med jättetrevlig personal, så marinan rekommenderas om ni kommer hit med båt. OSK-medlemmar har dessutom 25% rabatt.

Vi gillar små familjerestauranger bäst, och deras sätt att servera maten. Alla får varsin tallrik, och det man beställt ställs sen på bordet och alla får plocka till sig hur mycket de vill. Maträtterna kommer in lite efter hur kocken hinner med verkar det som, och inte alltid i den ordning som vi tycker är naturligast. Men vad gör det när det är så gott 🙂

När vi gick i ”Gamla stan” träffade vi på den här gulliga gamla damen. När vi inte förstod hennes spanska så tog hon resolut tag i Jonas arm och drog in oss bakom den gröna dörren, den vi inte vågade öppna.

Innanför var ett vackert kyrkorum. På fortsatt spanska berättade hon sen ivrigt om saker och pekade på vad vi kunde fotografera. Att vi inte förstod något verkade inte bekymra henne, och hon vinkade så glatt när vi gick. Hon var verkligen  stolt över sin kyrka.

• 

• 

Kan rododendron bli stora som träd?

Vi har råkat ut för vår första stöld också, en mutter! Låter inte så mycket, och mätt i pengar är den inte särskilt värdefull, men väldigt viktig ändå. Vårt ankare består av två delar, själva skaftet och så den vassa ”spad-delen” som ska gräva ner sig i botten, och de sitter ihop med en kraftig bult med en mutter på, som dessutom är säkrad med en sprint. Den muttern har någon skruvat loss och tagit! Den sitter så hårt att man måste ha verktyg, så stora att det inte är något man har i bakfickan precis. Vi undrar förstås när det skedde, har vi seglat såhär över Biscaya och riskerat tappa vårt ankare, eller är det någon här i Corûna som tagit det. Försökte de ta hela ”spad-delen” men gav upp när de var tvungna att banka för att få ur bulten. Man kan bara spekulera, men för mig är det obegripligt hur en annan seglare kan ta något så viktigt och ev utsätta andra för fara. Vi har förstås skaffat ny mutter, som nu sitter ännu mer fast, så de får jobba ännu lite mer om de vill stjäla. Och så kommer vi att kolla inför varje segling.

Jonas skrattar ofta åt mina ordval när jag beskriver saker här på bloggen. Som nu ”spad-del” istället för fly, som inte ens jag visste att det hette, eller sidvind istället för halvvind m.m, m.m. Men jag skriver för alla, inte bara seglare, och är ni fler som skrattar åt mina beskrivningar så bjuder jag på det 🙂

Tog självklart fram cyklarna igen och styrde turen mot Hercules, världen äldsta fungerande fyrtorn.

Tornet byggdes av romarna ca 100 år e.Kr., är nästan 2000 år gammalt. Imponerande byggnad med massor av genomtänkta och funktionella detaljer.

• 

• 

Och en lika imponerande väg upp till den med väl avvägda lutningar för bästa vattenavrinning. Romarna kunde bygga de!

Tog för första gången med vår shoppingvagn och funderade på hur jag skulle göra i butiken. Lägga den i matvagnen, eller plocka maten direkt ner i den? Men det löste sig när jag kom fram. Bra idé, eller hur? Här kunde man parkera lite allt möjligt man inte ville ta med in i butiken.

För övrigt har det som vanligt blivit lite båtfix. Jonas har t.ex. monterat några extra knapar (fästen för rep) på båten, och då behöver man montera ner lite inredning på insidan också för att komma åt att skruva fast dem där.

Passade på att tvätta igen, och när det nu var lite för fuktigt och kallt ute så ser båten ut såhär någon dag.

Mycket text den här gången, hoppas ni orkade läsa. Nu far vi snart vidare mot skärgård och vikar som bara finns här på Spaniens norra kust mot Atlanten. Där kommer vi ligga för ankar istället för i marinor. Ska bli skönt.