Slussningen i Brunsbüttel ut till Elbe gick bra, och vi siktar på Cuxhaven vid flodens södra mynning, bara 2-3 timmar bort. Det blev en regnig och grå färd. Vi kan segla ungefär två timmar, sen blir det för brant kryss för Sally och motorn får jobba sista biten.

Inte svårt att förstå att containrar tappas, som de 200 Jonas skrev om på FB, när man ser de här fartygen.

Nu har vi även strömmar och tidsvatten att tänka på, något helt nytt för oss. Vi har gått kurser, och skulle vi ta fram gamla läroböcker så tror jag nog att vi skulle kunna beräkna tidvattnet med hjälp av tabellerna. Men det är så fantastisk numera att allt finns i våra digitala sjökort, utan avancerad räkning. Bara datorerna fungerar !!

Att ta sig in eller ut ur en flodmynning med ström och vågor emot varandra kan vara ett äventyr om det blåser. Det är inget som rekommenderas. Vågorna tornar upp sig när de möter strömmen, och ström och vågor kan kasta båten åt alla håll. Så det gäller att ha koll 🙂

Cuxhaven har en stor och bra hamn, och vi får en plats längs med en brygga. Så som vi tycker är bäst att ligga.

På piren ovanför oss sitter det en man i den här kuren och ropar ut uppgifter i högtalare om alla fartyg som passerar, namn, längd, bredd, vikt, vart de ska m.m. och det är många som passerar här på sin väg till antingen Kiel-kanalen eller in till Hamburg.

Även om det är fortfarande är kyligt så är det sol, och vi tar fram cyklarna. Staden blir en trevlig överraskning, fullt med mysiga gator, fina hus och en vall sträcker sig som skydd runt hela staden.

Ett trevligt centrum och som vanligt med ett ”bäckerei” i varje gathörn, och lååånga sandstränder. Trots bara 13 grader i vattnet var det några som badade. Barn förstås, men även ett äldre par på ca 80 år låg i och simmade, länge. Pga starka strömmar fanns ett inhängnat område på ca 50×50 m, antagligen med nät enda ner till botten, där det var tillåtet att bada.