PSV and Union Island

Petit Saint Vincent är en riktig liten pärla i Grenadinerna, skyddad ankring på 3-4 meters djup med ljus korallsand under båten, sköldpaddor som kommer upp och andas 3 andetag innan de dyker ner igen för att äta från botten. Bir man sugen på att äta på restaurang, tar man jollen 100 m till PSV där det finns en fin men dyr liten restaurang vid stranden där man kan avnjuta en middag medan solen går ner.

Petit Saint Vincent is a real little gem in the Grenadines, protected anchorage at 3-4 meters depth with light coral sand under the boat, turtles that come up and breathe 3 breaths before diving down again to eat from the bottom. If you crave eating at a restaurant, take the dinghy 100 m to PSV where there is a nice but expensive little restaurant on the beach where you can enjoy a dinner while the sun goes down.

Happy Island

Eftersom vi måste checka in till SVG behöver vi först segla upp till Clifton som är det sydligaste stället vi kan checka in på. Förra gången vi var här blev det tyvärr inte läge att besöka Happy Island. Den här gången var vädret bättre och vi hittade en bra boj att förtöja vid.

Since we have to check in to SVG, we first have to sail up to Clifton, which is the southernmost place where we can check in. The last time we were here it was not possible to visit Happy Island. This time the weather was better and we found a good buoy to moor at.

Petit Saint Vincent

Nästa dag seglar vi ner till PSV som är en privatägd ö där det finns en resort för ungefär 20 familjer. Det finns en restaurang och en bar, men inget internet eftersom resorten har som idé att gästerna ska koppla av sitt vanliga liv. Baren och stränderna närmast baren är öppna för besökare, så där åt jag och Johan lunch någon gång, avnjöt en sundowner åt en middag med Sailing Song of the Seas.

Under vår vistelse här träffade vi de svenska båtarna Amaran och Song of the Seas som också ankrade vid PSV.

The next day we sail down to PSV, which is a privately owned island that have a resort for around 20 families. There is a restaurant and a bar, but no internet as the resort has the idea that guests should relax from the everyday life. The bar and beaches closest to the bar are open to visitors, so there me and Johan ate lunch sometime, enjoyed a sundowner for a dinner with Sailing Song of the Seas.

During our stay here we met the Swedish boats Amaran and Song of the Seas which also anchored at PSV.

Morpion Island

Norr om PSV finns det en liten sandplätt i revet som heter Morpion. Där var det alltid flera båtar ankrade dagtid som tog jollen eller simmade till ön. Någon har byggt ett solskydd mitt på ön, Engagement Umbrella och vi såg en del som hade med sig god dryck och mat dit, kanske förlovade de sig där. Vi tog jollen dit vid flera tillfällen bara för att njuta av de turkosa färgerna och det klara vattnet. Vi passade även på att snorkla på revet vid Morpion. Tyvärr är revet förstört till stora delar, men vi hittade ett område som kryllade av liv, fantastiskt att uppleva hur ett levande rev ser ut.

North of PSV there is a small patch of sand in the reef called Morpion. There were always several boats anchored during the day that took the dinghy or swam to the island. Someone has built a sunshade in the middle of the island, it’s called Engagement Umbrella and we saw some who brought good drinks and food there, maybe they got engaged there. We took the dinghy there on several occasions just to enjoy the turquoise colors and the clear water. We also took the opportunity to snorkel on the reef at Morpion. Unfortunately, the reef has been destroyed to a great extent, but we found an area that was full of life, great to experience what a living reef looks like.

PSV Bar

Eftersom vi bara fick besöka baren och stränderna närmast, har vi bara bilder därifrån 🙂
Bra läge vid stranden och eftermiddagssol och solnedgång. Hade det inte varit så dyrt, skulle vi ha ätit här varje dag.

Since we were only allowed to visit the bar and beaches closest, we only have pictures from there 🙂
Great location by the beach and afternoon sun and sunset. Had it not been so expensive, we would have eaten here every day.

Petit Martinique

Grannön i söder hör till Grenada och vi besökte ön för att handla lite mat. Inom gångavstånd från bryggan fanns det en liten affär och en liten grönsaksvagn. Köpte en del grönsaker, bl.a gurkmejja, mest för att testa hur det smakade. Ingen speciell smak, däremot desto mera färg 🙂

The neighboring island in the south belongs to Grenada and we visited it to shop a some food. Within walking distance of the jetty there was a small shop and a small vegetable cart. Bought some vegetables, including turmeric, mostly to test how it tasted. No special taste, however, the more color 🙂

Barbeque with Red Snapper

En dag dristade jag mig att köpa en Red Snapper av fiskaren som brukar sälja fisk till de ankrade båtarna utanför PSV. När jag köpte den kom jag inte ihåg att det finns något som heter Ciguatera-förgiftning. Det kom jag ihåg när jag skulle tillaga fisken. Efter en massa googlande kom jag fram till att det var väldigt ovanligt med ciguatera-förgiftning i fisk söder om Martinique, även om det hade förekommit fall med förgiftad Barracuda på Cariacou. Det var dock osäkert var den fisken hade blivit fångad den gången. Jag bestämde mig för att äta fisen och grillade fisken hel (fjällad och urtagen så klart) och det blev hur gott som helst. Det var några nervösa timmar efter måltiden, men jag kände inte av någon förgiftning.

One day I dared to buy a Red Snapper from the fisherman who usually sells fish to the anchored boats off PSV. When I bought it I did not remember that there is something called Ciguatera poisoning. I remembered that when I was preparing the fish. After a lot of googling, I found that ciguatera poisoning in fish south of Martinique was very uncommon, although there were cases of poisoned Barracuda on Cariacou. However, it was uncertain where the fish had been caught in that case. I decided to eat the fish and grilled the fish whole (scalloped and cut out of course) and it became very good. There were some nervous hours after the meal, but I did not feel any poisoning effects.

Ciguatera

Fisk som väger under 2.5 kg innehåller inte så stora mängder att en vuxen människa blir sjuk, åtminstone inte om man äter förgiftad fisk sällan. Ciguatera är ett gift som kommer från alger som växer nära rev och som ackumuleras i rovfiskar och slutligen i människor som äter förgiftad fisk. Eftersom giftet inte försvinner ur kroppen får man värre och värre symptom för varje gång man äter förgiftad fisk. Giftet påverkar kroppens nervsystem och ger upphov till många olika symptom, ex.vis att man känner kyla när något är varmt och tvärt om.

Fish weighing less than 2.5 kg do not contain enough quantities to make an adult sick, at least not if you rarely eat poisoned fish. Ciguatera is a venom that comes from algae that grow near reefs and that accumulate in predatory fish and finally in people who eat poisoned fish. Since the poison does not disappear from the body, you get worse and worse symptoms every time you eat poisoned fish. The poison affects the body’s nervous system and gives rise to many different symptoms, such as feeling cold when something is hot and vice versa.

Conch fetching

En dag sdkulle de ha Conch-afton på restaurangen och då kom det ut en kille i en kanot och började dyka vid ankarplatsen. Han hämtade upp en massa Conch-snäckor som han placerade i kanoten. Han höll på en timme eller så och det är ungefär 5-6 m djupt där han dyker, så det måste varit rätt ansträngande att dyka så länge utan dyktuber.

One day they should have a Conch evening at the restaurant and a guy came out in a canoe and started diving at the anchorage. He picked up a lot of Conch shells that he put in the canoe. He worked for an hour or so and it is about 5-6 m deep where he dives, so it must have been quite strenuous to dive for so long without diving tubes.

Chatham Bay

På västra sidan av Union Island finns en stor skyddad vik som är populär att ankra i. På stranden finns 2 restauranger, 1 resort och 1 skogsbar. Eftersom vi låg ankrade över en vecka i viken, hann vi äta på båda restaurangerna som båda serverar god och prisvärd karibisk husmanskost. Sunset Cove i norra änden av viken har även pizza och hamburgare på menyn.

On the west side of Union Island is a large sheltered bay which is popular to anchor in. On the beach there are 2 restaurants, 1 resort and 1 forest bar. Since we were anchored over a week in the bay, we had dinner at both restaurants, both serving good and affordable Caribbean home-cooked food. Sunset Cove at the north end of the bay also has pizza and burgers on the menu.

En dag gjorde jag en vandring uppe på ön. Johan körde mig till resorten där det skulle finnas en stig upp till vägen mellan Clifton och Ashton. Det första jag ser när jag gått iland är en död taggig fisk på stranden.

One day I did a hike up the island. Johan drove me to the resort where the first thing I see on the beach is a dOne day I did a hike up the island. Johan drove me to the resort where there would be a path up to the road between Clifton and Ashton. The first thing I see when I go ashore is a dead spiny fish on the beach.

Började med att gå längst ut på den norra udden där man har fin utsikt över viken. På vägen därifrån spärrades vägen av en stor grön ödla, verkligen praktfull. Vi tittade på varandra nästan en minut innan den bestämde sig för att springa ut i skogen.

Started by going farthest out on the northern headland where you have a nice view of the bay. On the way from there, the road was blocked by a large green lizard, truly magnificent. We looked at each other for almost a minute before it decided to run out into the woods.

På vägen till Ashton kom jag förbi ett stort spindelnät med en stor spindel som kamoflerade sig genom att försöka se ut som kaktustaggarna där spindelnätet satt.

On the way to Ashton, I came across a large spider web with a large spider that camouflaged itself by trying to look like the cactus sticks where the spider web sat.

När jag hade gått förbi Chatham Bay på väg till Ashton, kliver det ut en militärklädd kvinna på vägen framför mig och undrar var jag är på väg. Kändes inte som det var läge att fortsätta längs vägen så jag sa att jag var på väg till stranden och inte till Ashton. Fick rådet att vända om och ta första stig ner till vänster. Varför jag blev stoppad?

As I passed Chatham Bay on my way to Ashton, a military-clad woman steps out in front of me and wonders where I’m headed. Did not feel like it was time to continue along the road so I said I was going to the beach and not to Ashton. Got the council to turn around and take the first path down to the left. Why was I stopped?

Under vår ankring här fick vi sällskap av den svenska båten Lilla Anna 3 och ytterligare en anledning till att ta en sundowner på stranden med efterföljande BBQ.

I nästa blog seglar vi upp till Martinique för att hämta vår dotter med familj. Då kommer vi att vara sju personer ombord.

Next time we sail up to Martinique to fetch our daughter with family. Then we will be seven persons on Sally.