Till fantastiska Barbuda

Det cirkulerar ett rykte att Antigua ska förbjuda gästande båtar att segla till Barbuda, så vi har bråttom att komma dit medan det fortfarande är tillåtet. Vi lämnar Jolly Harbour på förmiddan med kurs mot Spanish Point på Barbuda. Det blåser 15-20 knop från ostnordost och det är nästan 1 knops ström mot väst. Så seglingen upp till Barbuda blir ännu en tuff upplevelse för barnbarnen.

Det finns en ”långseglar-sanning” att man seglar mest undanvind. Jag håller inte med, åtminstone när det gäller segling här i Karibien. Även om vi inte behöver kryssa, så seglar vi nästan alltid med vinden in för om tvärs. Så en båt med bra gång i motsjö och bra höjdtagning är definitivt en fördel här. Sally går fint över vågorna, men höjdtagningen kunde vara lite bättre. Det går att skota in seglena lite till, men då tycker jag det går för sakta och avdriften ökar.

På den här överfarten får vi äntligen fisk på kroken när Johan halar in en liten tonfisk. Inom en timme har vi gjort lite sushi som vi smakar av till lunch. Färskare sushi än så här går nog inte att få och det smakar fantastiskt.

Low Bay

Vi når inte upp till Spanish Point, det var lite för mycket motvind för oss. En bit utanför Cocoa Point väljer vi att falla och rundar den västra udden av Barbuda och seglar en bit norrut i Low Bay och ankrar 100 m utanför en milslång sandstrand. Den svenska båten Lilla Anna 3 är redan här och ligger ankrade några hundra meter längre söderut.

Vattnet är kristallklart och det går att se varenda detalj på botten 4 m under båten, helt fantastiskt. När vi ankrar är det nästan ingen dyning alls och vi ser jollar på stranden. Nästa dag tänker vi sjösätta jollen åka in till stranden vi också.

Så blir det inte, under natten har dyningen ökat och vi vaknar till meterhöga långa dyningar som dånande bryter direkt på stranden i flera meter höga skumkaskader. Båten rör sig flera meter fram och åter när dyningarna passerar och det drar hårt i ankaret i varje våg. När det drar så här hårt kring båten är det inget nöje att bada bakom båten. Så efter frukost bestämmer vi att byta ankring och vi flytta till en ankring väster om Cocoa Point på Barbudas sydkust.

På vägen till Cocoa Point provar vi fiskelyckan igen, och den här gången drar jag upp en Barracuda. Barracudor som jagar nära rev kan ha Ciguatera i den här delen av Karibien så vi släpper tillbaka den i havet.

Cocoa Point

Vi stannade över en vecka vid Cocoa Point, sen behövde vi besöka civilisationen igen för att göra oss av med vårt avfall. Trots parfymerade soppåsar som garanterat ska dölja doft från sopor går doften från bebisblöjorna igenom. Vi förvarar soporna i akterstuven och doften sprider sig till akterruffen genom ett litet hål för kablage. Det får bli en sak som ska åtgärdas till nästa säsong så att vi slipper sopdoft i akterruffen.

Dagarna vid Cocoa Point flyter ihop till en fantastisk tid av bad, sol, snorkling, superfin sandstrand där barnbarnen kunde bada. Stranden sägs skimra i rosa och med lite god vilja kan man säga att den skimrar väldigt svagt rosa. Den rosa färgen kommer av att korallen som bildat stranden har delvis rosa färg.

Medan vi var här infördes det utegångsförbud på Antigua och Barbuda. Bl.a blev det förbjudet att vara på stranden. Vi såg andra båtar ta jollen in till stranden och det gjorde vi också. Alla höll distans när de var på stranden. Vårt ställe på stranden var längst ut på udden av Cocoa Point. Där var det långgrunt och ingen dyning med brytande vågor. Två av oss kunde vara på stranden med barnbarnen medan de andra två kunde snorkla på revet. Vi kunde även göra lite längre prommenader på stranden.

På Cocoa Point finns en resort där man bor i tält. Den här resorten förstördes nog helt och hållet när orkanen Irma passerade här 2017. En dag landade ett sjöflygplan mitt emellan alla ankrade båtaroch det var nog inte första gången den piloten landade där. Första turen hämtar de några gäster från resorten och nästa tur lämnar de av några.

Även om stora delar av revet kring Cocoa Point är förstört, kanske av orkanen Irma 2017, så hittade vi jättefin snorkling ute vid udden av Cocoa Point. Vi hade en dag med extremt klart vatten och då fick vi några fina bilder på djurlivet där.

I en sandbasäng i revet cirklade en Spoted Eagle Ray runt oss varv efter varv. Till sist lämnade vi den ensam med sin pilotfisk som var fäst vid huvudet. Det var en magisk upplevelse att se den flyga runt runt med på sina eleganta ving.

Hade vi underbara och avkopplande dagar, så var arbetet med att laga middad, präglad av lite mer stress för att hinna få maten klar i tid. Johan fick nog slita hårdast eftersom han stod för nästan all matlagning. När väl maten var klar, hade vi fantastiska middagar medan solen går ner. Är solen fortfarande uppe när vi ätit klart, avslutas middan med en sundowner. Alla njöt av den här stunden, det är fortfarande varmt, vi äter god mat och ser solen gå ner i havet.

En kväll provade jag att snorkla när det hade blivit mörkt. Tog med mig en ficklampa och började simma in mot stranden. Jag kommer inte långt innan ljuset från ficklampan fångar upp något som rör sig 1 meter under mig. Det är en magnifik Spotted Eagle Ray som simmar förbi utan att ta större notis om mig. Jag blir påminnd att det kan finnas haj här och då blir lite för spännande att vara i vattnet när det är mörkt. Jag avbryter snorklingen och simmar tillbaka till båten för att lugna ner nerverna lite.

Lite senare gör jag ett nytt försök att snorkla i mörker. Nu har vi fått besök av en grupp meterlånga kraftfulla Tarpooner. Även om de är lite avvaktande till en början kommer de närmare och närmare. Pulsen går upp när de kommer glidande in i ficklampans ljussken. Eftersom de är flera, vet jag aldrig varifrån nästa kommer. De glänser helt fantastiskt och ögonen ser ut som två lysande lampor. Har du inte gjort något nattdyk, prova, det är spännande.

Nästa gång

Det är dags att lämna Barbuda för att slänga skräp och få bättre internet så att vi kan ordna med resa hem till våra gäster ombord. Vi behöver även få klart att vi kan laga masten på Sint-Maarten.