Antigua again

We wished we could stay longer on Barbuda, but smelling baby diapers and need to arrange the flight to Sweden, meant that we needed to be back to civilization and internet. We choose to sail to English Harbor to get close to a grocery store with the hope that there would be less customers in the store than in Jolly Harbor, ie less risk of being infected by corona. English Harbor dates back to the mid-18th century when England built a naval base here and today the harbor is probably best known for Nelson’s Dockyard which is on UNESCO’s list of World Heritage Sites.

Vi hade gärna stannat längre på Barbuda, men luktande bebisblöjor och behov av att kunna ordna med ny resa till Sverige, gjorde att vi behövde ta oss tillbaka till civilisationen. Vi valde att segla till English Harbour för att få nära till en mataffär med förhoppningen att det skulle vara mindre kunder i affären än i Jolly Harbour, dvs mindre risk att bli smittad av corona. English Harbour har anor från mitten av 1700-talet då England byggde en flottbas här och idag är hamnen nog mest känd för Nelsons Dockyard som är med på UNESCO’s lista över World Heritage Sites.

English Harbour

Här är det rätt trångt på ankarplatsen och vi får prova några olika ankringar innan vi hittar en där ankaret fastnar och vi inte ligger för nära andra båtar. När det är dåligt ankarfäste, brukar jag dyka och kontrollera hur ankaret har fastnat. Den här gången har det fastnat bakom en liten sten som ser ut att bara väga några kg. Minsta vindpust på båten kommer att flytta ankaret. Vad göra? Jag undersöker botten omkring ankaret och hittar en ögla som är nedborrad i botten. Den har säkert varit fäste för en boj en gång i tiden och jag fäster ett rep genom öglan och förtöjer båten i repet. Vi ska bara ligga här några dagar och då hinner repet inte skavas sönder mot öglan som är slät och fin.

Here it is quite crowded at the anchorage and we have to try a few different anchors before we find one where the anchor gets stuck and we are not too close to other boats. When the anchorage is poor , I usually dive and check how the anchor is stuck. This time it sits behind a small stone that seems to weigh only a few kg. The slightest puff of wind on the boat will move the anchor. What to do? I examine the bottom around the anchor and find a fastening eye that is drilled into the bottom. It must have been a mount for a buoy once in a while. I can attach a rope to the fastening yey and moor the boat in the rope. We will only be here for a few days and the rope will not be worn against the loop which is smooth and fine.

Vi slänger bebisblöjorna, handlar mat i några omgångar och tar svalkande bad då och då. Ankarplatsen är skyddad för vinden, vilket gör att det blir varmt på båten, och då är det skönt att kunna ta ett svalkande bad i det 29-gradiga vattnet. Sofia och Johan försöker boka om sitt inställda flyg till Europa, men det är oklara besked hela tiden. Till sist blir de inbokade på en flygning från Sint-Maarten i mitten av maj och nya flygbiljetter kommer med e-post. Vi behöver även få masten reparerad och nu har vi ett datum som FKG Rigging på Sint-Maarten kan planera efter. De behöver få godkänt från myndigheterna att göra jobbet på vår båt.

We throw away the baby diapers, buy food and take some refreshing baths every now and then. The anchorage is protected from the wind, which makes it warm on the boat, and then it is nice to be able to take a cooling bath in the 29-degree water. Sofia and Johan try to book their canceled flight to Europe, but there is always some degree of uncertainty in the information given. Finally, they are booked on a flight from Sint-Maarten in mid-May and new tickets is sent in an e-mail. We also need to get the mast repaired and now we have a date that FKG Rigging at Sint-Maarten can plan for. They need to get approval from the authorities to do the job on our boat.

Det återstår ett stort hinder, vi får inte komma till Sint-Maarten. Tidigare har jag har mejl till olika myndighetsadresser på Sint-Maarten utan att få svar. Den här gången kontaktar jag Svenska ambassaden i Haag och frågar om de kan hjälpa till på något sätt. Får omgående ett svar med information om vilka vi ska kontakta och vilken information de behöver. Nytt mejl författas och skickas till myndigheterna på Sint-Maarten. Nu är det bara att vänta och se om vi får något svar.

A major obstacle remains, we do not have permission to come to Sint-Maarten. Previously, I have sent e-mail to different government addresses at Sint-Maarten without getting any reply. This time I contact the Swedish Embassy in The Hague and ask if they can help me in any way. I immediately get a response with information about who we should contact and what information they need. A new e-mail is written and sent to the authorities at Sint-Maarten. Now we just have to wait and see if we get any answer.

Sen några månader tillbaka, kommer det ut några droppar olja från högtryckspumpen till watermakern varje gång vi gör vatten. Jag antar att det är packningen runt drivaxeln till pumpen som är otät. För att ta reda på vilken sorts packning det är har jag fått veta att jag måste montera isär pump och motor. För att kunna göra det, måste jag ta loss motor och pump från infästningen i motorrummet. Så klart tappar jag en mutter när jag håller på att lossa pumpen. När allt är utplockat ur motrrummet ska vi bara bända isär pump och motor. Det visar sig vara det svåraste av allt, de sitter ihop som om de vore svetsade och jag behöver använda en kofot för att bända isär dem. Tyvärr hinner packningen inte levereras hit till Antigua innan vi måste segla till Sint-Maarten, så det blir leverans till Sint-Maarten istället.

Since a few months back, a few drops of oil come out of the high pressure pump to the watermaker every time we make water. I guess it is the gasket around the drive shaft of the pump that is leaking. To find out what kind of gasket it is, I was told that I had to disassemble the pump and motor. To do that, I have to remove the motor and pump from the mounting in the engine compartment. Of course I lose a nut when I am removing the pump. When everything is taken out of the engine compartment, we should just disassemble the pump and motor. It turns out to be the most difficult of all, they sit together as if they were welded and I need to use a crowbar to break them apart. Unfortunately, the gasket cannot be delivered to Antigua before we have to sail to Sint-Maarten, so it will be delivery to Sint-Maarten instead.

Jag behöver verkligen hitta muttern jag tappade i motorrummet och vi ägnade flera timmar åt att leta efter den. Muttern är och förblir borta. Som tur är lyckas jag skaffa en ny mutter hos Watermaker Service i Falmouth Harbour. De har en hel låda med 1000-tals muttrar och där var jag välkommen att leta upp en mutter 🙂

I really need to find the nut I dropped in the engine compartment and we spent several hours looking for it. The nut is and remains gone. Fortunately, I manage to get a new nut at Watermaker Service in Falmouth Harbor. They have a whole box of 1000’s of nuts and there I was welcome to search for a nut 🙂

Nonsuch Bay

Nu har det blivit dags att segla runt till den östra sidan av Antigua, den som ligger öppen för vind och vågor från Atlanten. Närmaste land är Afrika, 4000 km bort, och det är alltid mer eller mindre dyning som rullar in mot den här kusten.

Now it is time to sail around to the eastern side of Antigua, the one that is open to the wind and waves of the Atlantic. Nearest continent is Africa, 4000 km away, and it is always more or less swell rolling onto this coast.

Dagen vi lämnar English Harbour, blåser det 15-20 knop från öster, så vi behöver göra ett slag ut från kusten och då tar det oss drygt 3 timmar att segla dit. Slaget ut från land gör att vi kommer ut på djupt vatten och där passar vi på att försöka få en Mahi-Mahi, tyvärr inget napp. Som planerat kommer vi fram strax före kl 12 då utegångsförbudet börjar och vi måste vara ankrade innan dess.

The day we leave English Harbour, it blows 15-20 knots from the east, so we need to tack out from the coast and it took us just over 3 hours to sail there. The tack from land means that we get out into deep water and there we take the opportunity to try to get a Mahi-Mahi, unfortunately no luck. As planned, we arrived just before 12, when the curfew begins and we must be anchored before then.

Det är rätt många båtar i lagunen, men vi hittar en ledig boj en bit utanför stranden på Green Island, nära segelbåten Corinne från Västerås. Det är en 45-fots Spray som varit ute på långsegling sen flera år tillbaka. Båten var obebodd när vi var där, så vi kunde inte hälsa på våra gamla båtgrannar från Kraftverkshamnen i Västerås.

There are quite a few boats in the lagoon, but we find a free buoy a bit off the beach on Green Island, near the sailboat Corinne from Västerås. It is a 45-foot Spray that has been cruising for several years. The boat was uninhabited while we were there, so we couldn’t greet our old boat neighbors from the dock in Kraftverkshamnen in Västerås.

Inne i Nonsuch Bay ligger flera stora segel- och motorbåtar, med stora menar jag sådana som är över 30 m långa. Störst är den 86 m långa tvåmastade segelbåten Aquijo.

Inside Nonsuch Bay are several large sailing and motor boats, by large I mean those that are over 30 m long. The largest is the 86 m long two-masted sailboat Aquijo.

Bojen vi förtöjt vid, låg långt från revet så efter första natten flyttade vi till en ankringsplats närmare revet, där ankrade vi på 4 m djup, och nu kunde vi simma ut till revet och snorkla. Vi hade inga båtar mellan oss och horisonten, det enda som skilde oss från Atlanten, var ett 100 m brett rev. Vi hörde dyningarnas brott som ett svagt brus, dag som natt, verkligen en fantastisk känsla. Här fick vi några sköna dagar med sol, bad och snorkling.

The buoy we moored at, was far from the reef so after the first night we moved to an anchorage closer to the reef. Here we anchored at 4 m depth, and we were able to swim out to the reef and snorkel. We had no boats between us and the horizon, the only thing that separated us from the Atlantic Ocean, was a 100 m wide reef. We heard the breaking of the swells like a faint noise, day and night, really a fantastic feeling. Here we had some nice days with sun, swimming and snorkelling.

Det finns en fin strand på Green Island, dit tänkte vi åka med barnen. Vi hade läst att det var förbjudet att vistas på stränder, men vi tänkte att det kanske bara gällde större stränder. För säkerhets skull kontaktade jag kustbevakningen för att kolla om man kanske fick gå iland på en tom strand ute vid Nonsuch Bay. Nej var det tydliga svaret, stränder är förbjudet område! Senare, när vinden ökade, blev stranden full av kite-surfare som gjorde iordning sin utrustning där. Då går det inte att vara där med små barn, de kan komma ivägen för linorna till kite-drakarna. De linorna kan vara spända som vajers och om man har otur kan man skada sig på dem.

There is a nice beach on Green Island, where we planned to go with the kids. We had read that it was forbidden to stay on beaches, but we thought it might only apply to larger beaches. To be sure, I contacted the Coast Guard to see if we might be allowed to land on an empty beach out at Nonsuch Bay. No was the clear answer, all beaches are forbidden area! Later on, when the wind increased and the beach became full of kite surfers who were preparing their equipment there. Then you can’t be there with small children, they can get in the way for the kite dragons. Those ropes can be stretched like wires and if you are unlucky you can hurt yourself on them.

Efter några dagar får vi svar från Sint-Maarten, vi har fått tillstånd att komma dit! Så skönt, nu känns det som att de kommer att kunna flyga hem och att vi kommer att få masten reparerad. Tack Svenska ambassaden i Haag och tack Silveira Jacobs, premiärminister på Sint-Maarten!

After a few days we get answers from Sint Maarten, we have been authorized to get there! So nice, now it feels like they will be able to fly home and that we will get the mast repaired. Thanks to the Swedish Embassy in The Hague and thanks Silveira Jacobs, Prime Minister at Sint-Maarten!

Det är tufft för Sixten att inte kunna vara iland då och då för att springa av sig lite och det gör att vi bara stannar en knapp vecka. Vi vuxna passar på att snorkla ute på revet. Vi ser stingrays nedbäddade i sanden, Spotted Eagle Rays, Porcupines och flera andra revfiskar och fantastiska korallväxter, bl.a Korall-hjärna som jag kallar dem, vet inte vad de egentligen heter.

It’s tough for Sixten not to be ashore now and then to run around a little and because of that we stay less than a week. We adults take the opportunity to snorkel on the reef. We see stingrays embedded in the sand, Spotted Eagle Rays, Porcupines and several other reef fish and amazing coral plants, including the Coral brain as I call them, do not know what they are really called.

Falmouth Harbour

Eftersom English Harbour hade dålig ankring och var full med båtar, seglar vi till Falmouth Harbour där det finns bättre ankring och det är nästan lika nära till mataffären. Vi hittade en fin plats i Freemans Bay, nära det yttre revet vid inloppet där vi ankrar på 3-4 m djup.

Since English Harbour had poor anchoring and was full of boats, we sail to Falmouth Harbor where there is better anchoring and it is almost as close to the grocery store. We found a nice spot in Freemans Bay, near the outer reef at the inlet where we anchor at 3-4 m depth.

En morgon vaknar vi i en våldsamt gungande båt. Dyningen bryter i meterhöga brott 50 m bakom aktern på Sally och 1.5 m hög dyning drar fram under båten. Jag blir orolig för att vi inte har tillräckligt med vatten under kölen för de här vågorna. Vi väljer att byta ankring till en lugnare plats i viken tills vågorna minskat. Nästa dag kan vi flytta tillbaka till Freemans Bay. Härifrån är det nära till bryggan vid stranden, och vattnet är klart.

One morning we wake up in a violently rolling boat. The swell breaks in meter-high breaks 50 m behind the stern of Sally and 1.5 m high swell pulls forward under the boat. I worry that we do not have enough water under the keel for this waves. We choose to change the anchorage to a calmer place in the bay until the waves are smaller. The next day we can move back to Freemans Bay. From here it is close to the jetty at the beach, and the water is clear.

Vi nyttjar möjligheten att det har blivit tillåtet att motionera innan kl 12 och vi gör flera längre promenader kring Falmouth Harbour och English Harbour. Även om det är väldigt varmt att ta promenader i de kuperade omgivningarna, är det välbehövligt att få upp pulsen. Vi får bara gå två åt gången, de andra två tar hand om barnen under tiden.

We use the possibility that it has been allowed to exercise before 12 o’clock and we make several longer hikes around Falmouth Harbor and English Harbor. Although it is very hot to hike in the hilly surroundings, it is good to raise the pulse. We can only walk two at a time, the other two take care of the children in the meantime.

Några dagar när det var lugnt väder, tog vi jollen till utsidan av revet bakom båten för att snorkla. Här är vattnet verkligen klart med 10-20 m sikt, det är en fantastisk känsla, känns som att sväva över bottnen som syns långt där nere.

A few days when the weather was calm, we took the dinghy to the outside of the reef behind the boat to snorkel. Here the water is really clear with 10-20 m visibility, it is a fantastic feeling, feels like hovering over the bottom that can be seen far down there.

Tiden när våra gäster ska åka tillbaka till Sverige kommer närmare och deras flyg från Sint-Maarten ser fortfarande ut att starta på utsatt tid. Samtidigt läser vi om att alla flyg från Sint-Maarten och andra Karibiska öar ställs in. Till sist kommer besked att deras flyg också är inställt och de ombeds boka om på webben. Tyvärr går det inte att boka om deras resa eftersom de har baby-plats och då måste man ringa till KLM kundtjänst. Där är det telefonkö i flera timmar och att ringa till EU-land från Antigua kostar 22 kr/min, så de försöker boka om via e-post istället, dock utan framgång. Så till sist måste de ringa kundtjänst och 1500 kr senare har de en plats på ett evakueringsflyg från Sint-Maarten den 6:e maj. Nu känns det äntligen som om det ska bli av. Helt plötsligt har vi bara några dagar på oss att förbereda seglingen till Sint-Maarten och karantäntiden när vi inte får gå iland alls. Det blir bråttom att handla mat, ordna med agent på Sint-Maarten och göra oss klara för den längsta seglingen (100 sjömil) sen Sofia och Johan mönstrade på Sally. Det blir en nattsegling för att komma fram på dagen.

The time when our guests will return to Sweden is approaching and their flight from Sint-Maarten still seems to start at the appointed time. At the same time we read that all flights from Sint-Maarten and other Caribbean islands are canceled. Finally, their flight is also canceled and they are asked to re-book on the web. Unfortunately it is not possible to re-book their trip because they have a baby seat and then you have to call KLM customer service. There is a telephone queue with several hours of waiting and calling to EU countries from Antigua costs 22 SEK / min, so they try to re-book via email instead, without success. So finally they have to call customer service and 1500 SEK later they have reservations on an evacuation flight from Sint-Maarten on the 6th of May. Now it finally feels like it’s going to happen. All of a sudden we only have a few days to prepare for the sailing to Sint-Maarten and the quarantine time when we can’t get ashore at all. We are in a hurry to shop for food, find an agent on Sint-Maarten and get ready for the longest sailing (100 nautical miles) since Sofia and Johan moved to Sally. It will be a night sailing so we arrive during daytime.

Nästa post handlar om våra 3-veckor på Sint-Maarten och var vi kommer att ta vägen efter Sint-Maarten, över Atlanten tillbaka till Europa eller ner till Trinidad?

The next post is about our 3 weeks at Sint-Maarten and where will we be heading after Sint-Maarten, crossing the Atlantic Ocena back to Europe or down to Trinidad?


Facebook title page