Corona-epedimin har gjort att vi kommer att stanna kvar med båten i Karibien under orkansäsongen. I det här inlägget har jag sammanställt en del information om Karibiska orkaner och stormar. Vi har gjort det för att skapa oss en uppfattning om hur vanligt det är med orkaner, var de drar fram och vilka effekter man kan räkna med.

De båda skärmdumparna från NOAA Historical Hurricane Tracks visar spåren efter orkaner och stormar de senaste 100 åren, i Karibien.

Lite fakta

Varje tropisk storm och orkan namnges av vädertjänsten i USA och styrkan kategoriseras enligt Saffir-Simpson skalan som återges i tabellen nedan. Färgen i tabellen nedan, används i kartorna som visar orkanspår.

Färg	Kategori	Vind (m/sek)	Vattennivå (m)	Skador på land
	Category 5	> 68	> 6	Catastrophic
	Category 4	57 – 68	4 – 6	Extreme
	Category 3	48 – 57	3 – 4	Extensive
	Category 2	41 – 48	2 – 3	Moderate
	Category 1	32 – 41	1 – 2	Minimal
	Tropical storm	17 – 32	0 – 1	Small
	Tropical depression	> 17	0	No

I regel uppstår stormarna i Norra Atlanten och rör sig från öster mot väst eller nord väst över Karibien. Stormar som uppstår inne i Karibiska havet rör sig oftast från väster mot nord ost. I samband med att orkanens ”öga” närmar sig sker en vattenhöjning som beror av att vinden pressar vatten framför sig mot land. Inne i ögat är det lugnt och ögat är ofta 30 till 60 km i diameter. De hårdaste vinden finns strax utanför orkanens öga och allra hårdast blåser det i orkanens rörelseriktning, dvs. på norra sidan av orkaner som kommer från Atlanten och på södra sidan när de kommer från Karibiska havet. En annan sak att tänka på, är att vinden fortfarande kan ha stormstyrka så långt som 150 km från centrum av en kategori 5 orkan.

Det finns mycket mer att läsa om orkaner på nätet, här är några länkar till sidor hos NOAA, som publicerar matnyttig information om jordens atmosfär och hav.

• Hur en orkan bildas
• Saffir-Simpson skalan
• Orkaner och Tyfoner är samma sak

Historiska orkanspår

Historik visar hur det har varit, inte hur det kommer att bli. Med historisk data från många år kan man åtminstone se i vilket område det förekommer orkaner och hur ofta.

För att bilda oss en egen uppfattning om hur vanligt det är med orkaner, har vi tittat på orkanhistorik för Karibien. På sajten coast.noaa.gov finns information om banorna för alla tropiska stormar och orkaner i Västindien sen 1842. Färgen på banorna visar hur stark orkanen eller stormen varit. Ibland ändrar en bana färg och det visar att stormen har blivit starkare eller svagare.

Spår per år

Varje rad med bilder har stormar och orkaner från en 10-årsperiod och den vänstra bilden visar spår efter orkaner medan den högra visar stormar och kulingar. Vi har gjort den här uppdelningen dels för att lättare se hur vanligt det är med orkaner med kategori 3 och uppåt, och hur ofta de förekommer.

Spåren visar att det förekomma fler orkaner längre norrut i Västindien. Kring Guadeloupe är det flera stormar och orkaner varje 10-års period. Grenada har haft ett fåtal stormar eller orkaner i varje 10-årsperiod, medan Trinidad bara har drabbats av storm 2 gånger på hundra år. Ingen orkan har dock passerat över Trinidad.

Spår per månad

Varje rad med bilder har stormar och orkaner från en månad under orkansäsongen (Juni till December) sammanlagt för åren 1970 – 2019. Den vänstra bilden visar spår efter orkaner medan den högra visar spår efter stormar och kulingar. Vi har gjort den här uppdelningen dels för att lättare se när det börjar bli vanligare med orkaner och i vilka områden de förekommer under säsongen.

Ett lågtryck ändrar ofta kategori under passagen genom området och i de fallen har jag kategoriserat spåret till den högsta kategorin det hade vid passagen. Ett sånt spår räknas bara 1 gång. Om ett spår börjar som en storm och sen uppgraderas till orkan 1, så räknas det som om bara en orkan har passerat.

Den här grupperingen av spåren för de senaste 50 åren visar

• Juni, 0 orkaner och 1 storm, vilket motsvarar 2% risk för vind över 48 knop
• Juli, 2 orkaner och 6 stormar, vilket motsvarar 16% risk för vind över 48 knop
• Augusti, 7 orkaner och 18 stormar, vilket motsvarar 50% risk för vind över 48 knop
• September, 12 orkaner och 17 stormar, vilket motsvarar 58% risk för vind över 48 knop
• Oktober, 5 orkaner och 5 stormar, vilket motsvarar 20% risk för vind över 48 knop
• November, 1 orkan och 1 storm, vilket motsvarar 4% risk för vind över 48 knop
• December, 0 orkaner och 1 storm, vilket motsvarar 2% risk för vind över 48 knop

Det man ser är att det är väldigt liten risk för djupa lågtryck i juni, november och december. De månader man behöver se upp mer med är augusti till oktober och då speciellt i de norra delarna av området.

Försäkring

Alla båtar måste ha en ansvarsförsäkring som skyddar ägarna mot skador på tredje part som orsakas av den egna båten. Den gör också att de som drabbas av skada från din båt får ersättning, så det är även ett ansvarstagande gentemot andra. Detta är mycket viktigt och de flesta marinor kräver att man kan visa att man har en sån försäkring. För att den här försäkringen ska gälla under orkansäsong i samband med en namngiven tropisk storm, måste den utfökas med en försäkring för Named Tropical Storms.

Varje försäkringsbolag har sin egen definition av vilket område och vilka datum som orkansäsongen omfattar. Denna tilläggsförsäkring har ytterligare villkor för hur båten ska vara förtöjd, förankrad, uppställd på land, vad som ersätts m.m.

En sista tanke

Även om risken att hamna ivägen för en orkan är liten när man är på båten och har möjlighet att segla undan, så tycker jag ändå att man ska fundera på händelser som gör att du inte kan segla undan och hur de ska hanteras.

• Det händer något med båten som gör att det inte är säkert att segla med den. Ex.vis något går sönder och det saknas reservdelar som tar lång tid att få tag på.
• Någon i besättningen blir sjuk eller råkar ut för olycka som gör att det inte går att flytta båten under en period.
• Du är begränsad att segla undan som du vill på grund av myndighetsingripande, ex.vis så som har hänt nu under covid-19 pandemin med stängda gränser.