Mystique

Innan vi lämnar Grenadinerna för den här gången vill vi segla till Mustique. Det är en privatägd ö där flera kända personer har hus. I vanliga fall är båtgäster välkomna till ön, även under pandemin. De hade dock ett större utbrott av corona efter jul och nyårshelgen med påföljande restriktioner. Nu har det inte gått att få helt klara besked om de tar emot besökande båtar eller inte. Så vi seglar dit lite på en chansning, tillåter de oss inte att komma iland, är det nära att segla till Bequia.

När vi skulle lämna Blue Lagoon på St Vincent, var det knappt någon dyning alls och väldigt lite brytande vågor på revet. För säkerhets skull har vi ändå anlitat guiden, det är en billig försäkring jämfört med alternativet att gå på grund. Flying Penguin följer inte med oss till Mustique, de ska tillbaka till Bequia.

Vi seglar öster om Bequia, en väg som är helt oskyddad för vågorna från Atlanten, och vi blir påminda om hur stora de vågorna är. Vi får en fin segling ner till Mustique och efter några timmar kan vi ta boj i bukten utanför Basils bar. Vi provar att använda vår speciella båtshake som är gjord för att fästa ett rep i en ögla, den fungerar perfekt.

Bästa platserna

Som besökare på ön är vi begränsade till stranden vid bukten där bojarna är och det lilla samhället strax norr om bukten. I centrum för det området, ligger Basils Bar!

Vi har hört att Basils Bar på Mustique är ett måste att besöka när man är här och här kan man alltid se kända personer. Det finns en annan restaurang uppe på höjden i samhället, men den var stängd varje gång vi gick dit för att äta.

Man kan vara på hela stranden i bukten där man får ankra och här finns flera fina ställen att bada och sola.

Man kan även snorkla på de rev som ligger i bukten. Som på många andra ställen är det förbjudet att fånga lobster, det får bara fiskare göra under fiskesäsongen.

En dag när vi promenerade in till byn såg vi två landsköldpaddor, en vuxen och en liten unge. Den lilla ungen gick mitt på vägen där det ibland körde bilar. Vi flyttade bort den från vägen, men det är säkert bara en tidsfråga innan den går ut där igen. Om landsköldpaddor är som de som lever i havet, så får nog ungarna klara sig själva.

I den öppna delen av ön finns ett litet café och en liten affär, en polisstation, skola och postkontor.

Vi var nästan de enda båtburna gästerna på ön under de 5 dagar vi stannade där, så vi hade Basils Bar nästan helt för oss själva och vi såg inga kändisar, åtminstone inga vi kände igen. Alltid snabb service, lite ensamt kanske. I vanliga fall gillar vi att en restaurang är nära nog fullsatt, men under pandemi är det tvärt om, vi är glada att det inte är så mycket folk omkring oss.

Ö-rundtur

Vill man se andra delar av ön behöver man anlita en guide som visar runt på ön. Här finns en resort, en liten flygplats, ett litet köpcenter, en liten brandstation, ett litet sjukhus m.m. Allt ser väldigt välordnat och välskött ut. Ön har en fast bosatt lokalbefolkning som bor i det lilla samhället på höjden i norr och de arbetar på ön eller är fiskare.

På ön finns ett antal större och mindre fastigheter. De flesta är ägda av privatpersoner, några ägs av bolaget som äger ön och disponeras av de som ansvarar för driften på ön. Varje större hushåll har egen personal anställd för att sköta egendomen och den personalen bor ofta i hus på samma fastighet.

Nästa gång

Nästa gång seglar vi ner till Tobago Cays en sista gång, sen är det dags att börja tänka på var vi ska efter Grenadinerna.

Annons
%d bloggare gillar detta: