Position och tid till havs

Att det är viktigt att känna till var man är och vad klockan är där man är eller dit man ska vid långsegling, det vet nog de flesta. Men att det finns flera sätt att ange en position på jordytan eller att ange tiden kanske inte alla tänker på. Olika kartor kan vara baserade på olika positionssystem och vara framställda med olika s.k. projektioner (hur den välvda jordytan visas på en platt karta), kanske inte heller är allmän kunskap. I den här artikeln ska jag beskriva vad vi som långseglar behöver veta i sammanhanget.

Var är vi och hur mycket är klockan? Det är information som alltid behövs i händelse av en nödsituation

För veta var man är behövs det en positionsangivelse, men en position på jorden kan anges på många olika sätt. Samma sak med tiden, den kan anges på flera olika sätt. Det här gäller bl.a i väderrapporter, tidvattendiagram, vid nödrapportering och positionsangivlelser om rörliga föremål m.m. För att alla inom sjöfarten ska kunna kommunicera position och tid på rätt sätt används vissa standarder för tid och position.

Position till havs

På ett modernt sjökort anges postionen som latitud och longitud enligt en standard för positionsangivelse på jordytan som heter WGS-84. Den standarden används också av GPS-systemet. Det gör att positionen som visas av GPS’en är enkel att föra över till ett sjökort.

Latitud avser 0 till 90 vinkelgrader norrut (N) eller söderut (S) från ekvatorn, samt longitud som avser 0 till 180 vinkelgrader väster (W ) eller öster (E) om 0-meridianen som går genom Greenwich i England.

När man skriver en position står alltid graderna för latitud först (norr/söder) och sen longitud (väst/öst).

På sjökort anges vinkelgrader som hela grader och decimalminuter (DM.m) och det gör att vi har ställt in vår plotter att visa vinkelgrader på samma sätt. Hela grader har värdet 0 till 180, medan minuter kan ha värdet 0,00 till 59,99. Det går ju 60 minuter på en grad, varför visas inte 60? Det beror på att i samma ögonblick som värdet blir 60 ökas gradtalet med 1 av plottern och minuterna nollställs.

Karttjänster på nätet använder ofta decmialgrader (D.d), dvs 0,000000 till 180,00000 grader

Latitud och longitud kan skrivas med bokstaven för väderstreck före eller efter vinkelgraderna.

Det gör att en position kan skrivas på flera olika sätt och ändå avse samma position, se exempel nedan på olika sätt att skriva samma position.

Som grader och decimalminuter

  • N40°6,4′ E5°12,8′
  • 40°6,4’N 5°12,8’E (så här skriver vi)

Som decimalgrader

  • N40,104° E5,208°
  • 40,104°N 5,208°E

Position på ett sjökort

På ett sjökort och på vår plotter är latitud och longitud angivna med grader och minuter. Det gör att positionen anges med grader och decimalminuter. Om vi får en position angiven i decimalgrader (D.d) och behöver lägga in den på sjökortet, behöver vi räkna om den till decimalminuter (DM.m). Det gör vi med en enkel formel som multiplicera decimaldelen (d) av D.d med 60. Heltalsdelen av gradangivelsen är samma i båda fallen.

Bilden nedan visar hur ett sjökortsprogram kan visa position. Dels finns det grad- och minutangivelse på latituder och longituder. Man använder markören för att ta ut en position på kartan. Ett papperssjökort har också grad- och minutmarkeringar i kanten men där använder man passare och linjal för att ta ut eller markera en position.

Visning av latitud och longitud på sjökort i vårt PC-program för navigering (TimeZero).

Tid till havs

UTC (Universal Time Coordinated) är den standard som används för all civil tidsangivelse idag, även inom sjöfarten. Tiden i UTC baseras på International Atomic Time (TAI). UTC definierar också tidzoner för att få fram en lokal tid för varje plats på jorden.

Tidzoner

Utöver tidzonen vid 0-meridianen (UTC±0, vanligen skrivs den här tidzonen som UTC) definierar UTC-standarden 12 tidzoner österut och 12 zoner västerut. Tidzoner öster om UTC±0 skrivs som UTC+1, UTC+2 etc. Orsaken är att i dessa zoner är klockan mer än vid UTC±0 (solen går ju upp i öster och klockan hinner gå 1 timme innan solen går upp i nästa tidzon västerut. Det gör att tidzonerna väster om UTC±0 skrivs som UTC-1, UTC-2 etc.

Om det står att klockan är 13:30 UTC±0, betyder det att klockan är halv två på dagen i tidzonen vid 0-meridianen.

I militära sammanhang anges tidzonerna med bokstäver istället för hur mycket klockan skiljer. Tidzonen vid 0-meridianen benäms Zulu (Z). Zonerna österut benäms enligt bokstavering av A, B, C, D, E, F, G, H, I, K, L, M och zonerna västerut från 0-meridianen enligt bokstavering av N, O, P, Q, R, S, T, U, V, W, X, Y. Ibland förekommer de här namnen i marina publikationer, så det är bra att känna dem.

Det finns därmed 25 logiska tidzoner på jorden och varje tidzon är 1 timme ”bred” utom tidzonerna UTC+12 och UTC-12 som är hälften så breda. 1 timme motsvarar 15 longitud-grader och tidzon UTC har centrum vid 0-meridianen.

Det innebär att ett nytt dygn börjar i UTC+12 och slutar i UTC-12. Gränsen mellan dessa 2 zoner kallas för datumgränsen, se nedan för mer om datumgränsen.

Credits to TimeZonesBoy – US Central Intelligence Agency, Public Domain

Politiska tidszoner

Utöver de logiska tidzonerna som följer jordens meridianer definierar UTC tidzoner anpassade efter ländernas behov. Dessa tidzoner kallar jag politiska tidzoner eftersom det är upp till varje land att bestämma vilken zon som ska gälla i det landet. De här tidzonerna har namn och en förkortning samt anger vilken tid som skiljer mot UTC±0. I dessa tidzoner kan tiden skilja delar av en timme (minuter). Ett exempel på att det är politiskt, är att i Sverige finns förslag på att sommartidzonen ska gälla hela året, dvs vi skulle hamna i samma tidzon som Finland.

Här kommer några exempel på politiska tidzoner.

  • ACDT – Australian Central Daylight Time, här är tiden UTC+10:30
  • CET – Central European Time, här är tiden UTC+1:00
  • CEST – Central European Summer Time, här är tiden UTC+2:00
  • GMT – Greewich Mean Time, här är tiden samma som UTC
  • AST – Atlantic Standard Time, här är tiden UTC-4:00
  • PST – Pacific Standard Time, här är tiden UTC-8:00

Datumgränsen (International Daylight Line, IDL)

Gränsen mellan tidzoner som har UTC+12 och UTC-12 kallas datumgränsen eftersom det på andra sidan av gränsen är ett annat datum. Eftersom länderna kring datumgränsen vill vara på samma dag i hela landet, slingrar den sig fram och ibland går den ända bort till UTC+11 eller UTC-10. Vid Kiribati går gränsen som längst österut och längst västerut går den vid Alaska. Om man passerar IDL måste man även ändra datum. Åker du västerut när du passerar datumzonen ska du ställa fram datum 1 dygn, passerar du åt andra hållet ska du ställa tillbaka datumet 1 dygn.

Sommartid (Daylight Sivings Time, DST)

Som en ytterligare komplicering av tidsbegreppet har man hittat på sommartid vilket innebär att vissa länder valt att ändra tidzon under sommarhalvåret. Tidzonen CEST är ett sånt exempel och den tillämpas av vissa länder i Europa från klockan 02:00 sista söndagen i mars till klockan 03:00 sista söndagen i october. På våren ändras klockan från 02:00 till 03:00. Den nya tidzon ligger ju ”före” vilket innebär att klocka är mer där.

När klockan ändras tillbaka till normaltid på hösten ligger den nya tidzonen ”efter” vilket innebär att klockan ändras från 03:00 till 02:00.

Det finns mycket mer att läsa om tid på siten timedate.com som har mycket information för den som vill fördjupa sig ännu mer i ämnet, som att GMT och UTC har lite olika position på 0-meridianen. I UTC baseras 0-meridianen på modernare beräkningar som även tagit hänsyn till att jorden inte är en perfekt sfär vilket gör att 0-meridianen egentligen ligger 102 m längre österut. Det här kan du kolla med din smartphone om du besöker observatoriet i Greenwich.

Praktisk användning av tid och position

Vi behöver känna till både lokal tid och UTC±0 tiden, ibland hur mycket klockan är i den tidzon vi seglar till eller har seglat ifrån. När vi seglar behöver vi dessutom veta var vi är för att komma dit vi vill eller var rapporterade hinder (ex.vis fiskenät) finns så att vi kan undvika dessa.

SOS

Om vi skulle råka ut för en olycka behöver vi kunna skicka SOS med position och hur mycket klockan är i UTC±0 när vi var på den positionen. Vind och ström gör att båten alltid flyttar på sig och då kan de som ska leta efter oss räkna ut vår position (ungefärlig).

Tidvatten

Tiden behövs för att beräkna tidvattnet som ju ändrar djup och skapar strömmar i kustområden som gränsar till oceaner. Just tiden i tidvattentabeller kan vara knepig att få rätt när man använder dator eller plotter för att beräkna tidvattnet. Vilken tid använder programmet i den presenterade tidvattentabellen?
UTC±0, eller tiden som är inställd i dator/plotter? Samma sak med tidvattentabeller på en webb-sida?

Väder

Tiden är även viktig att veta när man tittar på en väderprognos. Väderprognoser med global täckning (ex.vis GFS, ECMWF) är baserade på klockan i tidzon UTC±0. Lokala väderinstitut använder lokal tid (ex.vis SMHI, DMI) i sina prognoser.

Öppettider

Om vi ska ringa till någon i en annan tidzon behöver vi känna till tidsskillnaden så att vi ringer när ex.vis en marina eller tullkontor är öppet.

Nästa blog

Till sist har blivit dags att segla tillbaka till Europa och det ser ut att bli ett bra väderfönster för det i början av maj.