Nattsegling till Gibraltar

Efter tre veckor i Almerimar har det blivit dags att ta farväl och återvända mot Lagos. Vi tänker stanna i Alcadeisa (vid Gibraltar) och Cadiz på vägen tillbaka. Första etappen går direkt till Gibraltar dit det är ungefär 135 distansminuter och vi räknar med att kommer att ta ungefär 1 dygn i de svaga vindar som finns i prognosen.

På förmiddagen den 28:e November är det det dags, efter utcheckning säger vi hejdå till de närmaste båtgrannarna och lossar förtöjningarna. Det blåser en svag vind så det är inga problem att backa ut utan att använda bogpropellern och svänga stäven åt rätt håll. Som tur är tar rodret bra och det är lätt att backa med Sally.

Till en början seglar vi i en nordlig svag bris och vi glider fram i omkring 5 knop. Medan vi tar förmiddagsfika kan vi beskåda Sierra Nevada i vinterskrud mot en klarblå himmel. Det är säkert en härlig vinterdag uppe i bergen, kanske att det går att åka skidor där nu. Vi har nästan 20 grader varmt inne under spray-hood, underbart.

Den Spanska sydkusten är bergig nedanför Sierra Nevada. Det är bergsryggar med symetriskt lutande sidor, ser nästan ut som pyramider, fast med en tvärbrant sida som stupar ner i havet. Längre upp går den nya A7:an över långa broar och genom lika långa tunnlar. Ibland ser vi den gamla vägen slingra sig efter bergssidorna närmare kusten.

Längre upp ser vi flera berg där man har byggt terasser på hela berget, antagligen för att odla något.

Vi ser också flera fiskare ut i små öppna båtar, vet inte om det är hobbyfiskare eller professionella. I vilket så ser det vådligt ut. De är ofta flera distansminuter från land i en liten öppen båt, ofta har de bara en motor. Vad gör de ifall motorn inte startar?

Vi äter middag innan det blir mörkt och Carina har förberett en görnsaksgryta som är lätt att bara värma upp när vi ska äta.

Nu har vinden mojnat och vi går för enbart motor, vi fick ungefär segla i 6-7 tim innan vinden dog ut. När solen är på väg ner har havet blivit spegelblankt och vi får en fin solnedgång.

Idag tar Carina första kvällsvakten och jag försöker vila, det går väl sådär. Jag tror jag lyckas sova några timmar.

Efter några timmar ändras propellerns ljud och vibrationer, Carina som har vakten märker inget, men jag som har lyckats somna vaknar.

Har vi fått något i propellern tro?

Vi backar och kör framåt några gånger och det verkar som om det lossnar, men för säkerhets skull vill jag kolla hur det ser ut. Sagt och gjort, jag tejpar ihop en GoPro och en stark vattentät ficklampa som jag fäster på båtshaken.

Efter några försök lyckas jag filma propellern. Inget skräp där, skönt, då kan vi fortsätta.

På morgonen nästa dag ser jag ett flygplan göra en 180-graders sväng, undrar vad som hände?

Vi kommer fram till Alcadeisa på morgonen och hamnkontoret är inte öppet än. Via Vhf kanal 9 får vi kontakt med nattvakten som ber oss vänta vid check-in bryggan. Kontoret öppnar om en knapp timme. Som vanligt här i Spanien är det en smidig incheckningsprocedur och vi har snart en plats med fören åt rätt håll och pontonen på lovartssidan så båte blåser bort från bryggan.

Nu kan vi njuta morgonkaffet i lä under sprayhood och se solen klättra upp förbi den 400 m höga Gibraltar-klippa, härligt.

Nästa blog

Marinan ligger en bit från samhället La Línea, så vi packar upp cyklarna för att snabbare ta oss in till stan och till Gibraltar.

%d bloggare gillar detta: