I den här artikeln kan du se hur vi har löst segelhanteringen så att en av oss kan segla båten när den andre sover. Kanske kan det ge dig lite idéer om hur du kan lösa det på din båt.

2023-03-05: Uppdaterad med mer information kring riggning av preventer.
2023-03-11: Uppdaterad med information om hur backstagen används.

Eftersom det finns flera olika typer av segel och segelbåtar, finns det olika lösningar för hur man skotar och kontrollerar seglen. Det finns även olika behov om du ska kunna hantera båten ensam jämfört med när det finns besättning.

Vad är viktigt för oss

Innan vi bestämde oss för vilken segelhantering vi ville ha på vår långfärdsbåt, tänkte vi igenom hur vi ville att det skulle fungera och då kom vi fram till några enkla krav som gjorde det lätt för oss att välja.

1. Vi måste kunna kunna segla flera veckor i sträck
2. Vi får inte ramla överbord under segling.
3. Vi vill kunna bo och segla relativt komfortabelt eftersom båten är vårt hem långa tider

Ramla överbord

Ramlar någon överbord (även med livselen på) under en segling på öppet hav, är det svårt att få upp personen igen, helst om det bara är två i besättningen. Det finns dessutom en risk att den personen som är kvar ombord också ramlar i vid räddningsförsöket. Det räcker att träna räddning när båten gungar, för att man ska inse att det är svårt.

Vad kan man då göra för att inte ramla överbord?

Vi har lovat varandra att stanna i sittbrunnen under segling. Vi valde en båt som vi tyckte hade en sittbrunnen som är säker att vistas i under segling. För oss innebar det att vi valde en båtmodell med sittbrunnen i centrum av båten, s.k ”center cockpit” och med skotning av storseglet bakom sittbrunnen för att slippa risken att någon skadas av skotet i en ofrivillig gipp.

Måste vi ändå upp på däck, måste vi först se till att den andra personen är uppe i sittbrunnen. På däck ska vi alltid använda livsele. Det händer att vi inte har livselen på när vi går upp på däck under dagen när det är lugnt väder, små vågor och båda är i sittbrunnen.

Segling flera veckor i sträck

När vi seglar länge behöver vi sova ibland, men vi sover aldrig samtidigt. För att det ska fungera måste vem som helst av oss själv kunna segla Sally när den andre sover.

Det här behovet har vi tillgodosett genom att ha båt som en person kan sköta alla kontrollfunktioner till seglen utan att lämna sittbrunnen. Längre ner i artikeln kan du läsa om hur det fungerar i praktiken på Sally.

Komfortabel segling, är det möjligt?

Det beror till stor del på vädret och om du har vatten, mat och lagom värme. Båten du seglar med påverkar också hur komfortabelt du tycker att det är. Det är en sak att leva och segla några veckor under en semester jämfört med att ha den som sitt hem under flera år och kunna korsa oceaner. Det har gjort att vi valt en lite större båt till vår långsegling, än den vi hade när vi seglade i svenska farvatten under våra semestrar.

Vi kan själva påverka båtens skick och utrustning, om vi har vatten, mat och lagom värme genom olika förberedelser innan en segling. Vädret däremot, det är som det är och vi kan bara anpassa var och när vi seglar. Så det är viktigt med kunskap om hur vädret brukar vara där vi planerar att segla så att vi kan välja lämplig tid på året för seglingen. Att segla i Östersjön gör man ju helst sommarhalvåret.

Men även om årstiden är rätt så varierar vädret så pass mycket att vi behöver ha väderprognoser för att få en uppfattning om hur vädret ska bli närmaste dagarna. Bilden nedan är väderprognosen för när vi skulle segla över Biscaya-bukten, nordostlig vind omkring 20 knop. Det hindrade inte vädret från att leverera över 35 knops vind från nordost första kvällen och natten med vågor uppemot 5 m.

På en ocean spelar vindstyrkan större roll än vid segling på små hav som Östersjön. Det beror främst på två saker.

• Man har långt till land så vågorna blir större och riskerar att kapsesja båten
• Om man tvingas tillbringa flera dagar i hårt väder gör vågorna det svårare att sova tillräckligt mycket för att man ska må bra

Det gör att vi numera alltid bedömer vinden utifrån hur starka vindbyarna är.

Men även om man vet att vinden kommer att vara måttlig, är det viktigt att veta vilket håll det blåser från i förhållande till åt vilket håll man ska. Det är mycket jobbigare att segla i motvind än med vinden från sidan eller bakifrån.

Bilderna nedan är från seglingen från Antigua till Azorerna. På första bilden blåser det 10 knop. På andra bilden blåser det 25 knop med vindvågor plus 2 m dyning från ett lågtryck bakom oss och som är påväg österut över Atlanten. Lågtryck färdas i omkring 15 knop så det är bara en tidsfråga innan det hinner ifatt oss. Den här gången flyttade sig lågtrycket lite norröver och vi ändrade kurs och seglade lite längre söderut. Det gjorde att vi som mest hade omkring 30 knop innan vi kom fram till Azorerna. Dagen efter blåste det omkring 40 knop där vi hade seglat.

Segelhantering

Här kommer några avsnitt om hur vi tänker kring segling i lite olika förhållanden och hur vi har löst skotning och kontroll av seglen ombord på Sally i de här situationerna.

På nästan alla långfärdssegelbåtar är förseglen hissade på en förstagsprofil som kan snurras runt och linda upp seglet när det inte används. Man monterar seglet när man ligger i hamn och förvarar det inrullat runt förstaget. Man sätter ofta på ett UV-skyddande duk längst bak på seglet.

När det gäller storseglet finns det i princip tre olika sätt att hantera det. Jag redogör bara för principerna hur hanteringen av seglet går till när det hissas, revas och tas in. Det finns för och nackdelar med alla tre typerna av storsegel och man har försökt förbättra vissa egenskaper för att göra seglet mer lätthanterligt, slitstarkare m.m.

1. Det traditionella sättet, d.v.s seglet hissas upp på masten när det ska användas och tas ner och stuvas ovanpå bommen när det inte används. Seglet monteras när man ligger i hamn och förvaras ihopvikt ovanpå bommen. Seglet brukar vara försett lattor.
2. Båten har en speciell mast där man rullar in det hissade seglet på en rulle innuti masten. Seglet monteras när man ligger i hamn och förvaras sen inrullat i masten. Seglet kan vara försett med stående lattor.
3. Båten har en speciell bom som man rullar in seglet i. Seglet monteras när man ligger i hamn och förvaras inrullat i bommen. Seglet brukar vara försett med lattor.

Vår utgångspunkt för hantering av våra segel är att en en person ska kunna hantera de flesta segelmanövrer från sittbrunnen utan att behöva ändra kurs. För oss innebar det ett vi valde ett storsegel utan lattor som rullas in i masten (variant 2 ovan) och två försegel som rullas in. Med två försegel kan vi använda det mindre seglet när det blåser mycket. I teorin kan man reva genuan så att den blir lika liten, men ett segel som rullas in för mycket får fel form och fungerar inte lika bra. Det märks mest när man ska segla med vinden från sidan eller mot vinden.

På Sally drivs alla tre segelrullarna av elektriska motorer som vi styr med knappar vid ratten. Skulle elmotorn inte fungera går det att rulla in seglen för hand med hjälp av ett vevhandtag.

Motvind

När det är motvind seglar man snett mot vinden. Om det blåser från det håll dit man ska, måste man kryssa med båten. När vi har motvind, använder vi genua och storsegel i vind upp till ungefär 15 knop.

Blåser det mer minskar vi segelytan genom att reva storseglet och/eller genuan. Blåser det över 20 knop rullar vi in hela genuan och rullar ut det inre förseglet (kutterfocken) som sitter permanent monterat. Storseglet revar vi successivt när vinden ökar. När det inre förseglet används, använder vi även backstagen som sitter permanent monterade när vi seglar.

Om man ser seglen från sidan så ser man hur stor skillnad det blir i segelyta när storseglet revas och den inre focken används. För att båten ska behålla en bra balans vid segling i motvind, brukar vi försöka reva seglen i takt så att toppen på storseglet och toppen på förseglet är på ungefär samma höjd hela tiden.

Skulle det blåsa mer än 30 knop och vågorna börjar närma sig 3 m höjd, ändrar vi kurs och seglar med vinden istället. Det är därför det är så viktigt att inte gå för nära land som ligger i lä om båten när det blåser hårt.

Sidvind

Segling med vinden från sidan är den bekvämaste seglingen så länge vågorna inte blir för höga och branta att de riskerar att bryta över båten och eventuellt orsaka skador eller rent av att båten välter omkull och kanske rullar runt.

Längst ner i artikeln finns ett avsnitt bara om vågor.

När vi har sidvind, använder vi genua och storsegel i vind upp 20 knop. Blåser det mer minskar vi segelytan genom att reva storsegel och genua successivt ju mer det blåser. När det finns risk för 5 m höga branta vågor som bryter håller vi utkik efter stora vågor och styr undan om en stor våg närmar sig. När det är mörkt ändrar vi kurs och seglar mer med vinden hela tiden.

Medvind

Segling i medvind kräver lite mer vind för att Sally segla lika fort som i sidvind. En annan effekt är att genuan hamnar i lä av storseglet och därför behöver genuan skotas på motsatt sida som storseglet. Det här kallas att segla med saxade segel.

För att hålla ut genuan så att den fångar vinden när man seglar i medvind, använder man en spirbom.

Så länge vinden håller sig under 20 knop kan vi segla med hela storseglet och hela genuan uppe. Ökar vinden mer börjar vi med att reva storseglet för att minska kraften från storseglet som vill vrida båten åt motsatt sida. I grov sjö kan det innebära en risk att hamna med sidan mot vågorna och risk att kapsejsa.

Genuan börjar vi reva när det blåser över 25 knop.

Inre försegel vid medvind

Om vågorna gör att båten rullar mycket, hissar vi även det inre förseglet (lite revat) och skotar det så plant som möjligt åt motsatt sida som genuan är skotad. Det gör att genuan fyller lite bättre och kutterseglet bromsar båtens rullningar en aning.

Skotning av storsegel

På vår båt skotas storsegelet på en skena bakom sittbrunnen och vi använder vinschar för att ändra skotningen av seglet.

För att kontrollera akterlikets (seglets bakre kant) sträckning är bommen försedd med en s.k kickstång. Den kontrolleras med en lina som leds via brytblock och en avlastare till den aktre vinschen på babords sida i sittbrunnen.

Vi har även monterat en s.k bombroms som gör att bommen rör sig sakta från ena sidan till den andra när vi gippar. Det är viktigt att bombromsen inte kan låsa bommen helt eftersom bommen då skulle kunna brytas av i en gipp.

Preventer

När vi seglar längre sträckor i medvind, har vi en lina som håller fast bommen så att den inte kan åka över till andra sidan, en s.k preventer. Linan sitter fast i änden av bommen och går genom ett block i fören av båten. Därifrån går linan genom öglor på utsidan av mantåget till en avlastare på relingen och upp till aktre vinschen i sittbrunnen. Vi har monterat en preventer på varje sida av båten och om vi behöver gippa ofta sitter båda fast i bommen hela tiden.

Det här arrangemanget gör att vi kan gippa med preventer utan att behöva lämna sittbrunnen.

Alternativ riggning av preventer

Vi har provat ett annat sätt att rigga preventern och som ofta finns beskrivet i guider för havssegling. Med den varianten har man en skarv på preventern längre från änden av bommen och bara ett rep som via ett block i fören går tillbaka till sittbrunnen. I skarven har man fäst ett gummirep som går till främre änden av bommen. Tanken med gummirepet är att sträcka upp den del av preventern som sitter fast på bommen när preventern är obelastad eller oanvänd.

På vår båt är det så kort avstånd mellan bom och bimmini att preventer och gummirep skavde sönder bimminin. Dessutom var vi tvingade att gå upp på däck vid gipp för att koppla isär preventern och sätta ihop den igen på andra sidan av masten.

Fördelen med arrangemanget är att det bara går åt hälften så mycket rep till preventerlinorna.

Skotning av genua och inre försegel

Genuan skotas genom ett block som löper på en skena på däck. Blockets läge kan regleras med en lina från sittbrunnen. Läget behöver dels regleras när genuan revas (rullas upp på förstaget), dels ändrar man läget på skotblocket för att reglera genuans akterlik.

Det inre förseglet skotas på samma sätt som genuan, d.v.s genom ett reglerbart skotblock på samma skena som genuans skotblock. Sen vidare till samma vinsch som genuaskotet. På utsidan av sittbrunnen finns knapar att fästa skotet till det försegel som inte används för tillfället.

Spirbom

Spirbommen på vår båt sitter alltid fast med sin ena ände på en skena på mastens framsida. När vi planerar att använda spirbommen, lyfter vi fram ytteränden och fäster de två linor som ska hålla ned bommen (nedhal).

När bommen sen riggas upp, fästs en av dessa linor i den främre knapen, den andra linan fästs i knapen mitt på båten. Vi fäster även en lina (upphal) i ytteränden som går upp i masten och sen ner till mastfoten där den fästs en knap för att reglera höjden på bommens ände. Till sist hissar vi ned änden som fäster mot skenan på masten så att bommen lyfts upp och är ungefär vinkelrät mot masten.

När vi ska använda spirbommen för att hålla ut genuan vid segling i medvind, fäster vi ett extra skot i genuans skothorn (den röda linan). Det röda skotet går genom änden av spirbommen och vidare till ett skotblock i aktern på båten. Därifrån går skotet fram till någon av vinscharna vid sittbrunnen. Vi har satt på ett slitageskydd på skotlinan för att hindra att den nöts av spirbommen.

Vi har provat att använda det vanliga genuaskototet i spirbommen, men det funkade inte så bra på vår båt. Det blev för mycket drag nedåt i spirbommen, det var inte lika enkelt att gippa med genuan som med ett extra skot till spirbommen.

Backstag

När det inre förseglet används, sätter vi an lovarts backstag. Det finns ett backstag på varje sida och de sitter fast i masten i höjd med toppen av det inre förseglet. Andra änden fästs med en talja till ett block på relingen akter om sittbrunnen och vidare fram till en avlastare vid sittbrunnen så att de kan sträckas upp med genuavinschen.

Vi sträcker upp staget på lovarts sida av båten med en vinsch vid sittbrunnen. medan det på läsidan är löst och framdraget till däcksfästet för det bakre undervantet. Vi har fäst en kontrolllina i bakstaget som går via ett block i däcksnivå tillbaka längs ruffen till en avlastare vid sittbrunnen. Det gör att vi kan sköta backstagen utan att lämna sittbrunnen när vi behöver göra ett slag.

Några bilder som visar hur det ser ut på Sally.

Diskussion kring storsegel

Traditionellt storsegel

Har man ett storsegel av den traditionella typen förenklas mycket av segelhanteringen om man har genomgående lattor och en Lazy Bag med Lazy Jacks. Lattorna gör att seglet inte fladdrar och slår så hårt när det hissas. Lazy Bag gör det mycket enklare att samla in och förvara seglet på bommen.

För att slippa gå upp däck vid revning, kan man montera s.k single line revlinor som kan skötas från sittbrunnen. Förändring av segelytan kräver ändå att man kan behöva ändra kurs så att vinden blåser seglet bort från masten. Fallet till storseglet behöver vara neddraget till sittbrunnen för att slippa gå upp på däck vid ändring av segelytan.

När ett sånt här storsegel ska tas ner helt, måste en person vara på däck för att vika seglet så det får plats i förvaringen på bommen. Någon behöver också dra igen dragkedjan eller vad man har för anordning att stuva seglet på bommen.

Rullstorsegel

Seglet kan vara tillverkat utan lattor eller försett med vertikala lattor som går att rulla in i masten. Det är viktigt att bommen är vinkelrät mot masten (justeras med kicken) när seglet rullas in eller ut. Med rätt teknik, kan ett sånt här segel rullas ut eller in oavsett vilket håll vinden kommer ifrån.

Ett segel som är gammalt och slitet har stor risk att krångla, speciellt när det ska rullas ut. Det beror på att seglet har större buk och skrynklar sig mer när det rullas in. Rynkorna gör att det tar större plats och kan bli svårt att både rulla in och ut ur masten.

Har man stående lattor i seglet, kan man öka seglets s.k akterkurva vilket ger en relativt stor ökning av segelarean jämfört med ett segel utan lattor. Saknar seglet lattor måste det ha en s.k negativ akterkurva för att inte fladdra vid segling.

Rullbom

Här finns många olika varianter och de moderna har genomgående lattor. Jag har själv ingen erfarenhet av att segla en båt med rullbom. Det jag har sett är att det är väldigt viktigt att bommen är vinkelrät mot masten för att seglet ska rullas upp korrekt på bommen. Det måste också finnas ett system som automatiskt matar in seglets travare i likrännan på masten och det systemet gör att man måste manövrera båten så att vinden kommer frammifrån.

Systemet är vanligt på lite större segelbåtar och superyachter som vill ha kvar den prestandaökning som ett storsegel med lattor ger, samtidigt som man vill komma ifrån problemet att samla in och vika ett stort segel på bommen.

Lite om vågor

Enligt en studie vid Southamptons Universistet i England från 1984, kan en brytande våg som är ungefär lika hög som båten är bred, göra så att båten kapsejsar, d.v.s rullas runt av vågen.

För Sally innebär det att en 4.5 m hög brytande våg som träffar mitt på sidan, skulle kunna välta båten helt. En sån våg kan uppstå redan vid en signifikant våghöjd som är knappt 2.5 m, en del vågor är mindre och en del större. En 5-meters våg uppstår då ungefär 3 gånger per dygn. Man måste ju även ha oturen att vara där vågen uppstår, så i praktiken är risken att möta ”monstervågen” mycket mindre.

Det kan även uppstår extra stora vågor när det finns en dyning (långa vågor) samtidigt som vinden skapar vågor som går i en annan riktning. De vågor som då uppstår är svårare att förutse och kan bli både höga och branta.

En tredje faktor som påverkar vågorna är havsströmmar och en ström som går emot vågorna skapar korta och branta vågor, inget som man vill segla i oavsett vilket håll man ska.

Referensmaterial vind och vågor till havs

• Bluewatermiles har en bra artikel om vågor till havs.
• Vill du veta hur stora vågor en viss vindstyrka orsakar, då har bl.a NOAA en sida som beskriver det.